Internationell verksamhet saknas i universiteten jämställdhetsplaner

“Vi antar att högskolorna inte ännu är vana vid att behandla frågan om jämställdhet i internationalisering, eller att den inte är en del av högskolornas mainstream-aktiviteter. Vi saknar planer för att behandla jämställdhet i internationalisering, systematisk utveckling av kompetens för att problematisera jämställdhetsfrågor i en internationell kontext.” Såhär lyder Högskoleverkets sammanfattning vad gäller behandlingen av jämställdhetsfrågor i högskolornas internationella aktiviteter. Och vad gör högskolorna på andra sidan Bottniska viken? CIMO gjorde en snabb granskning av de finska universitetens jämställdhetsplaner och märkte att största delen inte nämner internationella aktiviteter över huvudtaget.

Med detta inlägg hoppas vi kunna skapa diskussion och åtminstone rikta universitetens blickar på att eventuellt utveckla samarbete mellan de internationellt ansvariga och universitetens jämställdhetskommittéer.

80% av de finländska universiteten nämner inte internationella aktiviteter i jämställdhetsplanen

Endast fyra av de tjugo finländska universiteten tar upp den internationella verksamheten i sin jämställdhetsplan. Rätt så alarmerande med tanke på att den internationella verksamhetens betydelse ökar och att internationaliseringen redan torde vara långt institutionaliserad vid universiteten.

De få universitet som tar upp internationella aktiviteter i sin jämställdhetsplan poängterar bl.a. icke-diskriminerande behandling vid val av deltagare i utbytesprogram. Några universitet följer upp detta genom att föra statistisk över könsfördelningen inom utbytesprogrammen, men inte ens alla de fyra som har nämnt internationaliseringen i jämställdhetsplanen.

Alla fyra universitet är överens om att proportionellt sett fler kvinnliga studerande deltar i internationella utbytesprogram, men detta stannar på konstaterandenivä och leder inte till förslag för förändringar. Endast ett universitet nämner en konkret åtgärd för att påverka könsbalansen: möjligheten att med hjälp av stipendier stöda det mindre aktiva könets deltagande i utbytesprogram – i praktiken har detta dock ännu inte gjorts. Ett annat universitet har planer på att utreda orsakerna till att studerande åker på internationellt utbyte, men detta har inte heller ännu gjorts.

Män internationellt aktiva senare under den akademiska karriären

En annan aspekt som de få internationellt inriktade jämställdhetsplanerna tar upp är balans i utnämningar till europeiska och övriga internationella vetenskapsförbunds beslutande organ eller expertgrupper. Målsättningen är här att öka det kvinnliga deltagandet.

Det finns alltså mansdominans i internationella akademiska expertgrupper och beslutande organ inom vetenskapsorganisationer. Intressant i och för sig, eftersom det ju tyder på att vad gäller internationella aktiviteter vid universiteten faller kvinnodominansen bort efter studentutbytesprogrammen. Statistik över Erasmus-lärarutbyten i Finland (under de två senaste åren 50%-50% män/kvinnor) visar också att männen deltar mer aktivt i lärarutbyten än i studentutbytesprogram. Varför ser män inte studentutbyte som en naturlig språngbräda till en i övrigt internationellt aktiv akademisk karriär? För universitetens jämställdhetskommittéer finns mycket att bita i vad gäller jämställdhet inom den internationella verksamheten vid universiteten – hoppas den i fortsättningen kan få en naturlig plats också som den del av universitetens jämställdhetsplaner.


Högskoleverkets senaste utvärdering av internationaliseringen vid svenska högskolor, publicerad 2005. The internationalisation of higher education in Sweden