|
>> Takaisin etusivulle
Samhörighet, sommar och studier
Text och bilder: Kim Suurivuori, praktikant / CIMO

Den underbara stämningen som var rådande under kursen höjdes bl.a. i form av sång och dans.
Att tillsammans med andra nordbor berika sina kunskaper i det finlandssvenska språket, kulturen och litteraturen är redan i sig en oerhört givande och intressant grej. Men att göra det i en så exceptionellt vacker och lugn miljö som Östra Nylands folkhögskola i Kuggom har att bjuda på och ännu med hjälp av vackert sommarväder, så kan man ju fråga sig om det finns någonting bättre att göra under sommaren än att delta i kursen Svenskt i Finland?
Varje sommar samlas främst unga invånare från de olika länderna i Norden till Kuggom utanför Lovisa, för att delta i Kuggom-kursen eller Svenskt i Finland, som kursen officiellt heter. Denna gång var Sverige, Norge, Danmark, Färöarna och Finland representerade. Kursspråket är svenska.
På kursen som arrangeras av CIMO, lär deltagarna sig känna under ett par veckors tid den svensktalande minoritetsbefolkningen i Finland - dess språk, kultur och litteratur. I somras ordnades kursen för 25 gången. Denna gång lockade den 15 deltagare.
En trivsam miljö
Kuggom-kursen, vars popularitet tycks hålla i sig från år till år, har i år fått en ny ledare, Gabriele König-Gahnström. Enligt König-Gahnström har kursen som mål att stärka den språkliga gemenskapen i Norden, och på så vis öka den kulturella samhörigheten i området. ”Ju mera man vet om andra, desto mera stärks den nordiska gemenskapstanken”, anser König-Gahnström.
För att kursen skall fungera på ett bra sätt, och på så vis bli en minnesvärd upplevelse för dem som deltagit, så är det många små detaljer som kan vara avgörande. Enligt König-Gahnström är den främsta orsaken till att deltagarna trivts så bra som de gjort, den miljö och omgivning som Östra Nylands folkhögskola kan bjuda på. En omgivning som i sig är gammal, men vars tekniska utrustning ändå är relativt ny. Men hon vill också påpeka, att för att stämningen på kursen skall vara på topp, är det ytterst viktigt att deltagarna får bo i egna rum. ”Vi är ju ihop i två veckor, så det är ju bra att alla har möjlighet att kunna dra sig tillaka då och då”, påpekar König-Gahnström.
Faktumet att Östra Nylands folkhögskola inte direkt är belägen i centrum av Lovisa, gör att de (som deltar i kursen) är väldigt isolerade. Men tack vare att de har möjlighet att använda cyklar, gör allting betydligt lättare. Det möjliggör också att de t.ex. på sin fritid har möjlighet att kunna upptäcka miljön samt staden Lovisa. Hur som helst så kan detta gällande isolering också anses vara någonting positivt – deltagarna kan koncentrera sig på det som står på programmet på ett annorlunda sätt, än ifall kursen skulle ordnas i t.ex. Helsingfors centrum.
Tillräckligt med program – språkvård i framtiden?
Om själva kursen som helhet och dess innehåll, anser König-Gahnström att konceptet som varit gällande under de 24 åren fungerat väldigt bra även i somras. Alla tycks ha varit nöjda med det mesta, både programmet men också själva inkvarteringen. På tal om några eventuella förändringar i programmet gällande de kommande åren, har König-Gahnström redan hunnit utveckla vissa planer: ”Det som man skulle kunna tänka sig ta in i programmet, skulle eventuellt kunna vara språkvård – någonting som jag tror att skulle intressera folk. Men å andra sidan, tycker jag att programmet redan nu är ganska så späckat och att det inte därför skulle vara så klokt att tränga in ännu mera program – för det finns ju en viss gräns beträffande information som man kan smälta.” En annan liten framtidsvision som König-Gahnström skulle vilja få fram, är att man skulle ha två stycken föreläsare per dag som på sätt och vis skulle kompensera varandra – som exempel nämner hon språkvård och tvåspråkighet.
Hur ser då framtiden ut för Kuggom-kursen? Kommer det att finnas intresse även nästa år? ”Det tror jag nog absolut att det kommer att finnas intresserade även i framtiden”, säger König-Gahnström. ”Detta är ju en fantastisk chans att få vara i en sådanhär miljö och lära sig så pass mycket under sommaren.”
För att sammanfatta all den information och stämning som jag han vara med om under de alldeles för få timmar på Östra Nylands folkhögskola i Kuggom, så kan jag väl konstatera att det kändes på sätt och vis som en stor nordisk familj – i synnerhet med tanke på att deltagarna hunnit vara tillsammans bara i en vecka. Programmet, som denna soliga sommardag handlade om finlandssvenskt slang och dess historia samt nutid, verkade intressera förutom mig själv också de som deltog. För att ännu ytterligare få fram den stämning som var rådande på kursen, kan man väl avslutningsvis konstatera att den otroligt vackra och lugnande miljön var en av de främsta faktorerna som hade en positiv inverkan på kursen som helhet.
|
Kuggom-kursen – också för lite äldre människor
Dansken Niels Fischer är ett bra exempel på att Kuggom-kursen också lämpar sig för lite äldre personer. Detta beroende kanske på att kursprogrammet är så mångsidigt – alla hittar någonting intressant bland programmet.
Niels Fischer är hemma från Ålborg i Danmark, men studerar finska vid Århus Universitet. Som en del av sina finskastudier, har han studerat vid Helsingfors universitet fr.o.m. januari 2005, där han kommer att stanna ända fram till december 2005. Detta år som han studerar i Finland, kommer alltså att förkorta hans studier i Danmark. Faktumet att han studerar finska är också den främsta orsaken varför han deltagit i Kuggom-kursen. Hans finskastudier på Århus Universitet innefattar förutom det finska språket, också litteraturen samt kulturen. På grund av att den svenskspråkiga minoriteten i Finland är en del av den finländska kulturen, så tyckte han att det skulle vara nyttigt att delta i Kuggom-kursen.
När jag träffade Niels Fischer i samband med Kuggom-kursen, hade den 2 veckor långa kursen hunnit vara i gång i 10 dagar. När jag frågade honom vad som han ville få ut ur denna kurs om finlandssvenskhet, så berättade han att hans största intresse är litteratur, men att han även skulle vilja få en någorlunda helhetsbild av vad den svenskpråkiga minoriteten egentligen innebär. En grej gällande finlandssvenskarna som han ville få svar på, var ifall finlandssvenskarna har en s.k. egen kultur, eller om de följer det svenska eller kanske det finska kulturmönstret?

Typiskt danskt. Niels Fischer och cykeln.
|
|
Närmare information får du från CIMOs webtjänst | På svenska | Söker du information om CIMOs program? | Studier i finska språk och Finlands kultur | Sommarkurser.
 Tulosta
|
|